Äntligen blev det av! Tavelväggen är uppe! Kolla, så fint det blev! Det här har varit ett riktigt ”få tummen ur”-projekt. Mycket fix innan vi kunde börja, byta ramar för att de tidigare pajat och så vidare. Nu bara gjorde vi det. Några vändor till Clas Ohlsson och Hornbach (som tydligen hade ett helt otroligt sortiment på just ramar?!) och en del tålamod et voilà! Men, eftersom det lätt blir ett projekt man drar på tänkte jag unna er ett litet tips & trix-inlägg. Hoppas ni blir peppade! Here we go!Steg 1.) Bestämma avstånd till taket. Har Pinterestat en del på tavelväggar och jag tycker det är snyggast när det är rak linje mot taket. Enklast för att komma igång blev därför att sätta upp ett snöre längs med väggen för att känna var tavelväggen skulle utgå från. Satt och ritade lite i mobilen bara för att få en känsla och testade lite olika höjd. Med tanke på hur många tavlor vi har fick det bli 10 tum från taket, som bilden ovan med bara snöret. Fråga mig inte varför jag mätte i tum, så blev det bara. Lägre kändes ihoptryckt, som om väggen var sur och dragit ner ögonbrynen.2.) Placera ut tavlorna. Jag är ingen ”team mäta ut så noggrant”, men jag har ju också superkraften ”absolut mått” så min lathet är inget problem. Och superkraft är det. De gånger man faktiskt bör mäta något innan, som t ex när man burit ner ett piano med svärföräldrarna till ett förråd med begränsad plats, då är det rätt jävla underbart med absolut mått. Eller när man ska riva av en tejp och den är exakt rätt längd. Varje gång. Det är rätt trevligt och denna superkraft gör alltså att antingen märker ingen ens slarv eller så får man stående ovantioner. Perfekt! Men, ja. Hur som helst. Ska detta skrythaveri utvecklas till något tips/inspirerande så skulle jag säga att det kan va smart att lägga ut tavlorna på golvet för att få en uppfattning om hur stor plats de tar tillsammans och vilka som vore fina ihop. Vissa är ju besläktade medan andra är bra att hålla isär. Blandar man ramar också, inklusive färg och material som vi valde att göra, är det rätt trevligt att sprida ut mixen för att liksom inte göra en grej av det.3.) Förbereda ramarna Varför den här tavelväggen tagit sån tid för oss att få upp är för att vi varit SÅ GLADA över att ha så fina väggar. När vi började renovera hade vi hål i väggen ÖVERALLT för alla misslyckade hyllor och tavlor som flyttats omkring innan. Plus. Vi bor i en lägenhet från 1950. Så många hål vi gjort för att inse att ”nej, men här kan man ju inte borra för det är nån skit i väggen sin stoppar upp”. Efter att ha låtit fantastiska hantverkare göra fint kändes det helt sjukt att tänka tanken att vi nånsin skulle göra hål på väggen igen. Och vi slapp! Vi borrade för gitarrhängarna, men allt annat är fäst med sånna här fästkuddar med kardborre. Håller för flera kilo och lämnar 0.00% märke på väggen!Ett ”problem” med fästkuddar dock är att ramar ofta inte är så tjocka att man kan sätta kuddarna där och dessutom orkar inte riktigt ramen det utan man behöver fästa bakom själva tavlan. Det löste jag genom att limma fästen på tavelbaksidorna för kuddarna. Det större vita pappret närmst tavelpappen här. Använde det jag hade hemma. Kartong, hårdpapp. En gammal tavelbaksida som skulle slängas för att glaset gått sönder. Det som passade i tjocklek för att matcha ramen. Och så Karlssons klister, förstås!4.) Sätta upp tavlorna Bonus när man gör en tavelvägg med sånna här fästkuddar är att man inte behövde hålla på och mäta hela tiden. Det är ju bara att förhålla sig till övre kanten (snöret) och tavlorna runt om. Ett litet vattenpass på det, som dessutom fick agera avståndsmätare mellan tavlorna, och så gick vi fram och tillbaka för att se att det även såg rakt ut. Ännu en bonus med 50-tals lägenheten. Alla mått är lite som de är. Charmigt och tålamodskrävande i ett! OBS! Fästkuddarna. Var noggrann! Och gör som det står på förpackningen med att trycka länge osv. Och snåla inte. Mvh hoppas jag var noggrann och inte snålade. Vi insåg att det var lättast att placera ut genom att börja sätta hela övre kanten först. Hela tiden en tanke på vilken som kunde vara fin, eller få plats, under. Blandade stora och små, men sparade de allra minsta för att kunna placera in där det blev luckor. Som denna, min favvo. Ett litet troll pappa gjorde när han var barn. Spanar efter mer sånt här nu. Smått, som kan göra väggen lite lekfull med andra material och former. Att sätta upp en tavelvägg är lite som att göra en långkokt chili. Det känns som väldigt mycket grejer innan och det ser förjävligt (eller åtminstone inte fint) ut under tiden man håller på. Man måste lita på magkänsla och att det kommer bli fantastiskt när det väl är klart. För det blir det! Kanske kommer vi flytta runt eller byta ut längs med tiden, men det känns väldigt kul att ha alla tavlor uppe nu. Ett hopkok av mitt och Willes liv. Hjältar och platser. Tavlor från familj och sånt vi gjort själva.Den skarpsynte har förresten lagt märke till att vi även bytt tyg på pianopallen. Den har varit sönder i flera år (inget skämt), men vi har inte brytt oss. Sen började den läcka fyllning, nån slags strimlat papper. Vi har fortfarande inte brytt oss, men suckat ljudligt varje gång vi behövt ta fram dammsugaren en extra gång. I helgen blev även detta projekt av! Wille gjorde sitsen rejälare med en bräda, sen offrade vi en gammal handduk vi ändå inte använder som ny fyllning och slutligen på med tyget. Tyget var en matta som Wille blev kär i. Placerade motivet i mitten, klippte av och spikade på insidan. Fasen, va skönt att få bocka av saker! Dessutom känns det som att det alltid sett ut såhär. Det är ett bra betyg! Hurra, så roligt!
