Älskade, kära ni. Tack för att ni engagerade er och svarade på mitt förra inlägg. Ni är så gulliga som bryr er och tar er tid. Det känns dessutom så jäkla fint att ta del av det ni skriver. Vad ni gillar och vad ni önskar. Det klingar väldigt synonymt med det jag vill göra, både bland svaren här och de jag fick in på Instagram där jag ställde samma fråga. Tankarna kring livet. Högt och lågt. Bra det där att det inte alltid behöver vara så satsiga inlägg, utan att korta också går bra. Som Anna skriver här, en del ur hennes kommentar: Det är ofta där jag faller dit, att de snarare hamnar i "utkast" än att jag publicerar. Vill hitta en passande bild, läsa igenom igen. Ska våga mig på att trycka på publicera lite snabbare framöver. Bli vad det blir. Så som Andrea skrev i sin kommentar, en del ur kommentaren här: Det är det jag vill att det ska handla om här. Mycket i alla fall. Det där som bara råkar komma. Och det där som skapar låtarna. För det kommer ju ur verkliga livet. Tänkte också mycket på den här kommentaren från Lina: "Och snällt". Det var det som fick mig att haja till. Det där tycker jag är jätteviktigt. Och det gör mig glad att det känns snällt. Snäll är ett ord jag tycker vi underskattar. Det brukar inte ses som en komplimang att bli beskriven som snäll. Det låter tunt. Men snäll är något jag själv börjat värdera högre än det mesta när det kommer till människor i min omgivning. Snälla människor kan också göra fel. De kan ha fel. Men de vill väl. Och tror väl. Med den grunden slipper man mycket skit. Jag jobbar bara med snällisar nu och jag är väldigt säker på att snällisar vinner i längden. Och jag hoppas folk beskriver mig som snäll. Snäll räcker gott. Det här var kul! Från kommentar från Lena: Det är faktiskt en låt, Lena. Den är inte klar, men jag tror att den kan bli viktig för mig. Ni ska få följa med mer på detta nu i vår när jag på allvar börjar göra klart musik igen. Det var också ett starkt önskemål från er, att få följa med mer i processen. Det är hela tanken med bloggen. Och även om det inte kanske känts så än, eftersom det inte varit fullt uttalat, så är ni med redan. Livet måste levas för att kunna skrivas om. Ps, Nora, som skrev bland annat detta: "Fortsätt som du gör" är en jättefin kommentar och det ser jag att flera av er skriver. Tack! Det ska jag göra, men tro mig att era kommentarer och tankar ger mig pepp att just göra det! Ibland är det ju bara så enkelt att man bara behöver höra det för att förstå. Puss!
