Tillbaka i lägenheten. Grannen håller på, lyssnar på musik och går omkring. Så jävla mysigt. Sjuklingarna, yes det är plural nu, sover men jag och Tiger får liksom sällskap av stegen och pysslet som sker på andra sidan väggen. Saknat det. Känner det. Saknat kollektivet man automatiskt får med lägenhet. Vår kära lägenhet. Ska jag kalla det hemma, efter så lång tid borta? Ja, hemma. Detta är hemma. Älskar detta lilla krypin på 73 kvadrat (minus 15-25 kvadrat pga vi inte blivit klara med renoveringen vi påbörjade innan Rune kom) som vi gjort till vårt hem. Verkligen gjort. Vi håller ju fortfarande på. Bott här 6 år nu. Titta på oss! Så stolta. Denna bild skickade vi runt som vykort, haha! Hade jag varit lite ballare hade vi köpt den utan att jag sett den. Wille va på visning utan mig, bodde ju i Malmö på denna tiden, och han såg direkt att detta var vårt hem. Vågade inte. Ville också få chansen att gå runt och låtsas leta fuktskador och annan shit man gör för att försöka impa på mäklaren. Ändå stor grej att köpa lägenhet och belåna livet? Blev en visning till. Jag råkade, precis som Wille, flytta in mentalt innan vi ens gått därifrån och budgivningen var en PÄRS. Men vi klarade det (med gott stöd från älskade vänner, tål att sägas, tål att sägas indeed) och lyan blev vår. PEPPEN! Flyttade in 1 oktober 2014, jäklar va länge nu ändå, och vi har sakta sakta gjort det som vi vill ha det i takt med att vi bott in oss. Alltså, gott folk HA INTE BRÅTTOM. Det tog 6 år för oss. 6 år som vi levt livet i den. Bjudit in vänner. Möblerat om. Möblerat om igen. Vårdat om originalsnickerier. Öppnat upp en vägg. Gjort större badrum. Målat om. Lagt golv. Nu är vi snart helt hemma med hemma. Bara älskar hur fint det blivit! Ni ska få se, ni ska få. Vill göra klart bara. I helgen ska vi få tillbaka de där kvadratmetrarna som förr kallades "Musikrummet", där vi haft skivsamlingen, våra instrument och bästa dansgolvet på alla fester. I nästan 2 års tid har det dock varit "kaosrummet" för all skit som bara ska stå nånstans innan platsen där det egentligen ska stå blir klart. Hej liksom. Foto: Johanna Pettersson. Vi går vidare... Nu ska det bli mitt och Willes "sovrum slash nåt slags arbetsrum" och Rune får det vi idag sover i alla tre alldeles för sig själv (och mina pysselgrejer). Eget rum, ändå? Stort ju! Men nej, det fattar inte han. Lika brutalt som vanligt. Det som "är bra" med att vi haft kaos i det som förr var vårt favoritrum är att det nu inte känns som vi inte förlorar ett rum, utan att vi får ett rum. Man måste tänka positivt, visst? Tror det kommer kännas som vi har världens största lägenhet när vi får tillbaka det. Och va kul det ska bli att få göra Runes rum. Stora planer, stora planer. På tal om det ska jag sova nu. Imorgon ska vi sätta igång. Natti natt! Ps. Ja, det va underbart att få sjunga lite idag. Ds.
