Ba skoja. Kanske världens töntigaste rubrik? En måste få skoja lite. Detta är inte ett ”them sweet beats”-album. Jag har fyllt 35, försöker få ett barn att bli människa och ser världen brinna. Det är ett ”them livsomvälvande thoughts”-album som jag just nu gör mitt yttersta för att inte halka rakt ner i klyschorna textmässigt eller att produktionerna blir konstiga till uppradandet av livskriser. Vet inte om jag lyckas, men jag känner i alla fall att jag är på rätt plats för att ge det ett gott försök. Gud, va underbart det är att ha sin egen studio! Här! Det är såklart inte helt klockrent att inte ha förskola där man jobbar, men vi löser det med att helt enkelt inte jobba fulltid när Rune är vaken. Vi delar upp dagarna och timmarna mellan oss och kvällarna kör vi tillsammans så länge vi bara orkar. Det lite knepiga med logistiken kompenseras femtusen gånger om av att få se havet från jobbet. Det är väldigt inspirerande och jag har behövt det. Det finns ett album på min post it-dörr, finns mer och det kommer nya låtar. Jag känner mig rätt trygg med hur det ska bli färdigt. Oh, den sköna känslan (peppar peppar stanna för i helvete) att känna trygghet kring något man är mitt i med. Ikväll åker ytterligare en inspelad låt iväg till nästa producent som ska få lägga magi på den och jag försöker parallellt skriva färdigt lite nya låtar som hållt mig vaken om nätterna. Det tar tid, men det känns bra. Har inte alltid gillat processen av att göra klart musik. Just nu trivs jag kanon! Dagarna har lite olika struktur. När jag och Wille jobbar ihop är det framförallt inspelning av varandra vi gör. Ska bli kul att få bort några fler låtar så vi kan börja skriva tillsammans igen. Det gör jag mest själv just nu, när jag har mina egna pass. Sitter vid pianot och testar grejer eller tar promenader och spånar på text eller lyssnar på det vi spelat in för att kunna höra vad som saknas. Lite bättre sover jag nu också. Lite. Huvudet har till viss del tagit paus från att gå runt runt runt. Det är jätteskönt. Visst, jag är i den härliga delens av min cykel nu vilket påverkar, men också har jag lyckats få hjälp med andra arbetsuppgifter vilket avlastar sjukt mycket. Och så har jag slutat med kaffe. Lyckades bli frrrrrruktansvärt bakis efter en barnfri fest hos brorsan i helgen och då kunde jag inte dricka kaffe. Ville inte ha i måndags heller. Eller i tisdags. I onsdags tog jag en kopp på morgonen, få saker är ju så gott som första koppen kaffe, men fick snopet förstå att jag oplanerat kommit in i en koffeinfri period. Får se hur länge det håller i sig. Och om det påverkar min pms. Men vi backar till festen. Ändå sinnesjukt att det typ fanns en känsla av ”det va värt det” genom hela pisset av baksmälla? Så längesen jag var på en riktig fest. En fest med rundpingis, ”utnyttja dansgolvet-dans” och dansk pilsner i glasflaska. Sist jag ens var på fest-fest var för ett år sen, där i den där ljuvliga lyckan av ”är pandemin över?” och Miss Li hade releasefest på en båt. Jo, Elle-galan såklart och även om jag dansade min bästa ”utnyttja dansgolvet-dans” där också är det ju lite olika världar att dansa runt bland kollegor och bransch och att dansa runt med sina syskon och deras vänner. Kul grej annars, men när jag berättade om festen för några kompisar fick jag tillbaka en story om en tjej som rekat ställen för sin 40-årsfest och stället hon ville ha den på sa nej på grund av att det just skulle vara en 40-årsfest. De var öppna för allt - utom det. Efter helgens party kan jag köpa det rakt av. Och jag är ändå flera år ifrån fortfarande, men jag hade inte haft finvaserna framme på min egen fest det är ett som är säkert.Nu väntar en ny helg. Haft några helger med planer så känns rätt trevligt att inte ha så mycket bestämt. Ska till Stockholm så hoppas träffa någon kompis och kanske karpa skiten ur känslan att jag typ är lite sugen att rensa ut förrådet? Klassisk grå dag-aktivitet. Vi får se. Puss!
