Idag blev det allvar, hörni. Jag kunde såklart inte sova trots all chans i världen eftersom Rune sov hos mormor och morfar. Surade över det ett tag. Surade över all skit som kommer när man scrollar i mobilen och sen läste jag en krönika av Little Jinder och tyckte livet blev kul igen. Satte mig i studion. Fortsatte min ”åh, va jag gillar Little Jinder”-stund med hennes senaste vrålfina album i monitorerna och började sätta upp post it-lappar på dörren med låtarna till mitt nya album och plötsligt stod Wille i dörren med en kaffe i handen och hade vaknat tidigt han med. Kaffe. Mandolin. Tomat tomato.Satte igång. Började med en låt som heter ”Brevet” som jag skrivit med Kerstin Ljungström och Lune för (usch känns så sjukt att säga det, men) TVÅ ÅR SEN och demoskadan har varit stor. Alltså att jag inte kunnat höra den på något annat sätt än demon, men samtidigt har jag alltid vetat att jag velat utveckla den. Vi får se var den landar, men just nu har den en folk-ish känsla som är väldigt trevlig, tycker jag. Akustiska gitarrer. Mjuk sång för att sen totalt explodera i slutet med allt vad allt heter. Det har alltid varit tanken. Nu börjar det äntligen låta så också. Jag la lite ”ska ändå låta lite skevt”-mandolin. Och Wille fick ta över när det blev för svårt för att ens sätta det. När sen mitt blodsocker började få mig att vilja gråta för att jag (Wille) inte hade kopplat in mina hörlurar så åt vi vi lunch. Restfest. Älskar rester. Så lyxigt med färdig mat UTAN att man behöver laga den?! Efter lunch blev det framförallt en låt som heter ”We were so young”. En låt som Alex Shield skrivit och när jag fick höra den kom ny text bara som rinnande vatten. Det var verkligen meningen att jag skulle få säga det jag säger i den på något sätt. Soundmässigt har den just nu en klädsel som jag INTE var beredd på, men så är det ibland. Man får feeling. Lite rockig är nog beskrivningen? Slutet är ett kaos av körer. Tänk Beach Boys, men att det gör väldigt ont nånstans. Tror den kan bli väldigt bra. Kändes överlag väldigt, väldigt bra att vara igång igen. Spelade in grunder till alla mina post it’s i våras, men jag har inte orkat/velat/hunnit/skitsamma... Jag har bara inte tagit tag i dem sen dess. Nu så. Vi körde på länge idag. Jag åkte och handlade lite till kvällens middag och så åt vi den, tog en promenad på stranden och sa hej till kossorna… … och sen körde vi ett pass till. Ett 13-timmars blev det totalt och Wille är igång än, men det känns inte som så lång tid när man har flow. Eller när man är här.Imorgon hämtar vi Rune på förmiddagen för sen ska mamma jobba med valet och resten av helgen blir bara familjehäng tills vi drar tillbaka till Stockholm. Tur vi snart ska tillbaka!
