Tycker denna bild tagen av Stina Stjernkvist är så fin och talande. Detta är precis innan sändning av finalen i lördags. Henke går omkring till vänster och förbereder publiken på vad som komma skall. Sebastian till höger gör sista fixet med allas kostym för öppningsnumret. I mitten står jag, Lina och David och tackar varandra. Gud, va lycklig jag är över att ha fått göra detta med just dessa två. Och va lycklig jag är över att ha varit med just detta år med alla som jobbade med programmet. Ett varmt och proffsigt år, med mycket omtanke inom produktionen och bland alla inblandade. Vi va allt några stycken... Här är vi. Nästan alla som jobbade med den ambulerande musikfesten Melodifestivalen 2020. Jäkla coolt! Sveriges främsta inom sitt område. Och där mitt i sitter jag?! Nu har jag fått några dagar hemma sen vi släckte lamporna i lördags. Varit jäkligt trött. Framförallt i kroppen. Skallen har varit lugn, känner mig mest lycklig och glad och tänker hålla mig kvar där genom att vila ut ordentligt nu innan nya jobb börjar planeras. Då är det så lätt att hjärnan stressar upp sig och det känns bara onödigt just nu. Har inget behov. Plus att jag fysiskt är helt slut. Faktiskt. Känner mig utmattad och slö i kroppen som om jag tränat tidigare på dagen. Men som sagt, det gör inget. För egen del återstår nu bara att samla ihop mina turnégrejer som står på SVT sen är föräldraledigheten ett faktum. Ska se till att ladda ner alla fina bilder Stina tagit under turnén också m så jag har nära mig när post production-bluesen slår till. Alltid en märklig känsla när något man jobbat med länge och intensivt är över. Märklig, men fin. Känner mig stolt.
