"Det är månad! Det är mååååånad!" Hej och välkommen till Rotorp, Halmstad på 90-talet. Månadens lyckligaste dag var här och ännu lyckligare blev det om man lyckades va den som tog in posten just precis den här dagen. Alla andra dagar va som tvestjärtar mellan fönsterkuverten i jämförelse. Denna dag var dagen tidningen kom. Först handlade det om Kamratposten (ååååh, minns gången min alldeles egna kusin var med i den för att hon hade näst längst hår i Sverige) och Bamse. Bamse var det min bror som prenumererade på så han fick alltid läsa först och då var det först till att skrika "tvåååååååa!" som vann platsen efter honom. Nästan hela livet har jag haft någon tidning som kommit hem i brevlådan. Det är en speciell känsla fortfarande när den kommer och jag tycker verkligen om att få sitta och bläddra, vika in sidorna på inspirerande artiklar och bara förlora mig bort en stund i förutsättningslöst drömmande. Läsa om en familj som bor på sin segelbåt, vars barn kan sjuttoelva språk och tänka att "ja, men det vore väl läckert?!". Som om alla gånger jag stressat vevat ner en bilruta på grund av illamående inte hänt. När jag bläddrar igenom mina tidningar är allt möjligt. Blir riktigt mysigt med dem här i stugan om kvällarna. Gillar ju liksom när det är analogt (kan man säga analogt om tidningar?) och jag kan ta i det. Dra med fingret över bilderna och låta fantasin försvinna iväg med mig. Fylla på den evighetslånga "detta vore kanske kul att göra"-listan med ännu fler projekt som jag blir lika glad för om jag gör nästa vecka som om det blir när jag är 73-åring kulturtant. Linnebyxor i svart, för lite rockig känsla (jag har blivit rocker då) och långt grått hår, längre än de flesta i min ålder. Armbandet har mitt barnbarn, som egentligen inte gillar att pyssla, gjort så det värdesätter jag högt och jackan, med de perfekta stora fickorna som verkligen får plats med allt i, den fick jag nys om i en av tidningarna jag prenumererar på då. En vill ju "hänga med". Antagligen är jag lite glömsk vid det här laget så jag blir extra glad varje gång tidningen kommer. Blir som en överraskning varje gång. "Nej, men? Wille är det din? Det står ju mitt namn.. Åh, så trevligt!". På ett ungefär. På tal om överraskning. Varför inte ge bort en sån till mamma, eller mormor, i Mors dags-present? Behöver man ge något på Mors dag? Nej, såklart inte, men eftersom jag själv GRÄT, capslock inkluderat, när jag uppmärksammandes på mitt livs första Mors dag som mamma så kommer jag alltid tänka lite extra på min egen framöver. Kan liksom förstå nu varför hon hållit så hårt i de presenter hon fått av oss genom åren. Som detta konstverk. It takes a mother to see. Eller den här tavlan. Antar att det var nån slags självinsikt som gjorde att jag förtydligade vilka barn det handlade om inom parantes. Vi kanske inte va riktigt sådär gulliga alltid... Mors dag är liksom en present i sig. Att själv tänka på vad det innebär att faktiskt vara någons mamma och ge sig en klapp på axeln. Så, jag omformulerar svaret på frågan. Nej, du behöver inte ge något på Mors dag, men du kommer göra mamsen väldigt glad om du ger henne lite uppskattning. Aller media, som bland annat har Elle som jag bloggar för, har en jättefin Mors dag-kampanj där du kan ge bort en tidningsprenumeration från 159kr. Samtliga 17 titlar hos Aller media är med och personligen tycker jag dessa fyra tidningar är väldigt inspirerande just nu. Min mamma håller på och spammar familjechatten med bilder från sitt nya växthus så till henne blir det nog "Allers Trädgård". Haha, bläddrar igenom senaste tidningen och hittar direkt ett uppslag som skulle kunna varit gjort för min mamma. "Brända toner". Kan höra hur mamma riktigt myyyyyyser när hon slår upp dessa bilder. Och på tal om växthus var det en special om det med tips på olika som finns på marknaden. Drömmen alltså. Både jag och mamma har köpt billiga varianter i plast nu för att testa om det är vår grej. Mitt har redan börjat blåsa sönder av veckans stormar, men det är ju ett steg till att slå på stort med glashus... Äh, upp på listan med det! Mamma är ju också väldigt matlagningsintresserad. "Elle mat & vin" tycker jag är en väldigt lyxig och kul tidning då. Alltid så vackra bilder att man vill ha den uppslagen i köket jämt. Med lite fina skålar omkring. Kanske får bli två tidningar? Eller nu, när jag bor så nära henne, kan vi ju dela. Mormor kunde ha sin också och syrran en annan. Först att skrika "tvååååa" får läsa sen. Är nog dags för mig att avrunda här och själv gå in på prenumeration.se där man kan läsa mer om kampanjen. Puss på er fina. Och puss på mamma!
