"Det är inte hon vi ser i filmen som skrivit brevet". Precis så. Känner mig som en Bullen-film. Den där kvällsromantiska personen från igår flydde innan risken för att hon vill stanna på frukost behöver hanteras och kvar är jag och Rune, som varit vaken bra mycket längre än klockan egentligen tillåter. Och jag kan lugnt säga att personen som skrev inlägget igår, den hade då minsann inte varit uppe själv med småbarn i en kaoslägenhet. Alltid lika fascinerande över hur många nära döden-upplevelser man hinner ha innan ögonen ens öppnats helt. Låter som jag skojar lite, men det är på allvar. "Nej! Inte den sladden!", "App, app, app Rune.", "Väääääänta, du kan trilla ner!", "Vad har du i munnen?". En längenhet i kaos multiplicerar det där med sådär ett tusen. Och förresten så sov Rune inte alls bra inatt. Ständigt detta "ta ut saker i förskott". Nåväl. Morgonen blev rätt mysig ändå. Flydde fältet och tog en promenad istället. Rune i bärsele och Tiger i koppel. Snabba Nike-dojorna på den första för lite gå-träning och diverse pinnar att kasta för den andra. Mycket bättre. Lät Wille sova till nio, sen brakade vi in i lägenheten igen och Rune väckte honom med ett skrik som får tinnitusen att imponerat ställa sig upp under en stadig slow clap. Sådär med en liten lätt skakning på huvudet samtidigt. "Oh, man". Rune är inte riktigt en "godmorgon lilla älskling, det är dags att vakna nu"-person. Lite mer "rakt på sak". Nu är de iväg mot Söder för avlämning hos farmor och farfar. De ska ta båten över till Djurgården medan vi packar ihop det sista och kommer efter med allt vi behöver och lika mycket till onödigt som kommer bli kvar i bilen. Man ska ju inte packa samma dag, men säg det till den där kvällsromantiska personen som skrev igår. Jag är bara den som städar upp skiten efter henne nu. Men alltså, det ska bli så kul idag. Nästa vecka får ni se!