Låg och nattade Rune. Det var helt underbart. Han var så mys-humörig och tog sina båda händer om mitt huvud flera gånger för att få mig riktigt nära. Andades mot varandra. Lugnet när någon håller på att somna. Så vänder han plötsligt upp huvudet mot taket, tar ut nappen och bara stirrar upp. Tom blick. Hela sinnesstämningen blir helt förändrad och liksom lite allvarlig. Jag rättar till mig och tittar på honom. Frågar, ”vad hände Rune? Vad tänker du på? ” Han svarar direkt. ”Bajs! Blått bajs. Gult bajs. Rött bajs… Lila bajs! Svart bajs. Rosa bajs...”Han fortsätter räkna upp som om han vore Bubba i Forrest Gump tills jag föreslår, lite försiktigt, att han kanske skulle försöka sova lite. Han sätter i nappen igen. Vänder sig om. Somnar.
