Rune vaknar ofta mitt i natten. Vatten, brukar vilja ha vatten, eller så vill han komma in till oss. Så här om natten vaknade han då. Ropade efter oss och vi brukar båda svara samtidigt och be honom komma till oss direkt bara så vi snabbt får somna om. Yrvaken och gnällig, man hör att han verkligen bara vill sova. Får knappt fram ord. Jag svarar ”Rune kom, kom älskling” och Wille ropar ”Godis!”. Godis?! Jag fattar ingenting, men hinner inte ens fråga innan ”Vad sa du?” kommer från en nu klarvaken liten röst i rummet intill. ”Godis, Rune. Allt är gjort av godis!”. Jag vänder mig mot Wille. Vad säger han? Så hör jag snarkningen. Rune kommer in. Ok, hur fan ska jag förklara det här för honom nu då? Men det behöver jag inte. Han sover också. Själv måste jag skratta av mig lite innan jag kan somna om. Godis…. Att ropa ”godis” till en treåring mitt i natten. För dumt. För kul!
